Historien om Forsåker

Ända sedan 1700-talet har Forsåker varit synonymt med framgångsrik pappersproduktion. I slutet av 1800-talet sysselsatte bruket över 700 personer och Forsåker var ett eget litet samhälle med arbetarbostäder, affärer, skolor och sjukhus.

Under 1900-talet fortskred produktionen och bruket bytte både namn och ägare ett flertal gånger. Men tiderna förändras och man började dras med ekonomiska problem. 2006 stängdes bruket ner för gott.

Vi som jobbar med Forsåker värnar om platsens historia och strävar efter att skapa en kontrastrik stadsdel där dåtid möter framtid. Här kan du läsa om några milstolpar i Forsåkers historia.

1500-talet

Här bildade fyra gårdar i slutet på 1500-talet Forsåkerby, Där den största gården tidigt fick kunglig glans när den skänktes till Erik XIV’s dotter Virgina.

1600-talet

1653 grundades områdets första pappersbruk och det var startskottet till den produktion som präglar Forsåker än idag. Utvecklingen börjar när den modiga bokbindaren Thomas Kuhn tröttnar på de giriga göteborgska köpmännens priser på importerat papper och inser fördelarna med att börja prducera papper nära forsen.

Fler människor börjar nu dra sig mot forsen och området utvecklas allt mer. Forsebron byggs 1678 och är snart den naturliga samlingsplatsen i Forsåker. Intill bron fanns en plats som fungerade som områdets politiska scen och här dånade inte bara vattnet utan också åsikterna.

1700-talet

När den liberala, lokala affärsmannen David Otto Francke, kliver innanför tegelbyggnadens väggar och tar över verksamheten 1850 blomstrar snart här en av Europas största pappersindustrier som med avancerad teknik sysselsätter närmare 700 anställda.

1870 produceras här hälften av allt papper i Sverige. Forsåker utvecklas vid den här tiden till ett levande samhälle där människorna flyttar in i innovativa bostäder längs den branta terrängen vid forsen.

1800-talet

1856 finns ett trädgårdsmästeri där man odlade blommer, grönsaker och frukt. Mest omtalade har “Sveriges dyraste vindruvor” blivit, som skickades till pappersbrukets ägare, Wallenbergarna i Stockholm. 1903 skriver Marcus Wallenberg en tacksam hälsning som avslutas med: “Jag var bortrest, men hustru och sex barn hafva fråssat på den härliga frukten”.

1870 producerades i Forsåker hälften av allt papper i Sverige. Forsåker utvecklas vid den här tiden till ett levande samhälle där människorna flyttar ini innovativa bostäder längs den branta terrängen vid forsen. Även idag är området vid Kvarnbyns branta backar ett attraktivt bostadsområde, med kvarter som påminner bohuslänska fiskebyar.

1900-talet

Under 1900-talet fortskred produktionen och bruket bytte både namn och ägare ett flertal gånger. AB Papyrus köps upp av Stora Kopparbergs Bergslags AB och byter namn till Stora Papyrus AB. Från att ha tillverkat många olika sorters papper, går utvecklingen mot att specialisera sig på ett fåtal produkter.

Från 1990 hade Stora Papyrus tre huvudprodukter; Macroprint (glättat vitt papper), Colorit (färgat papper) och kartong.

Stora Papyrus går samman med den finska skogskoncernen Enso och byter ännu en gång namn. Denna gång till Stora Enso Mölndal AB.

2000-talet

Klippan AB köper verksamheten år 2002 och bildar Klippan AB Mölndals Bruk.

Klippan lyckas aldrig få företaget på fötter och efter bara fyra års ägande går Klippan i konkurs år 2006. Pappersproduktionen i Mölndal läggs ner för gott. Men färgerna från Papyrus klassiska pappersserie Colorit lever kvar och har inspirerat delar av den graffiti som idag kan ses runt om i området.

Forsåkers industrikärna med sina historisk byggnader utmed forsen ligger till grund för visionen som syftar till att bygga en destination, ett besöksmål som blir unikt i Västsverige. Det nya Forsåker har potential att bygga vidare på historien och bli en nod för jobb, företagande och upplevelser med en tydlig kreativ profil.